Litteraturanalys - En läkare på landet

Uppdrag 4

En läkare på landet- Franz Kafka

Berättelsen handlar om en läkare som i vinternatten blir kallad till en patient. Hans häst har precis dött i den kalla vinterkylan och han är beroende av en häst för att kunna ta sig till patienten. Som en sky från ovan kommer en dräng fram och erbjuder två starka hästar i utbyte mot hans tjänsteflicka Rosa. Läkaren protesterar men ger sig till slut iväg. När läkaren kommer fram träffar han pojken som till synes är helt frisk. Läkaren är på väg att ta på sig kappan när han inser ett stort sår med vita maskar vid pojkens höft och det är då läkaren inser  att pojken inte kommer att klara sig. Läkaren vill lämna pojken att dö, då pojken är utom räddning, men när han vill gå tvingas han stanna kvar då föräldrarna klär av honom och lägger honom i sängen bredvid pojken. Läkaren flyr sedan naken ut genom fönstret och försöker ta sig hem igen. Men hem kommer han aldrig. Läkaren rider hjälplös ut i den kalla snöstormen och hittar aldrig hem.

Kafka är en författare som skriver väldigt komplicerat och hans texter är svårtolkade och går att tolka på många vis. Ett av hans signum är hans sätt att skriva med symbolik och att ställa frågor till läsarna som de själva ska reflektera över. Att läsarna ska fundera över vissa frågor själva är väldigt typiskt modernism. ”En läkare på landet” startar på ett helt normalt vis och det känns som en väldigt realistisk situation. Situationen utvecklas sedan till att bli ett mardrömsscenario när läkaren tvingas stanna kvar och sedan yrar runt i vintern för evigt. Han skildrade realistiska personer och miljöer med mardrömsliknande scenarion. Kafkas texter skrevs ofta på just det viset, och han har själv berättat att många av hans berättelser är baserade på hans egna drömmar/mardrömmar. Novellen följer inte den dramaturgiska modellen utan den har ett ologiskt mönster precis som i en dröm. Att följa den dramaturgiska modellen var något som författarna under modernismen helst inte gjorde. Minnet och medvetandets funktion var vanligt att fokusera på under modernismen. Kafka 
är en av de författare som är mest känd för sina texter kring det ämnet.

Joni Stam 2012 ”Modernismen” från larare.at https://larare.at/svenska/moment/litteraturhistoria/modernismen/modernismen_fakta.html

Litteraturanalys - Ja visst det gör ont

Uppdrag 4

”Ja visst det gör ont” är en dikt skriven av Karin Boye. I praktiken handlar dikten om vad som händer med knoppar på våren. Hon skriver om olika årstider och vad som händer i naturen. Men eftersom texten är skriven under modernismen är den skriven på ett sätt som läsaren själv kan tolka texten på.

Ur en synvinkel kan dikten handla om obesvarad kärlek. Det är något som kännetecknar hela dikten och ett exempel på det är att Karin återkommande skriver ord som ”det gör ont” och ”det är svårt”. Å andra sidan kan dikten handla om Karins homosexualitet.Till exempel skriver hon ”Ja visst gör det ont när knoppar brister. Varför skulle annars våren tveka?”. Detta tyder på en inre kamp och man kan koppla smärtan av knoppar som brister till våren, som symboliserar framtiden, som tvekar.

Under modernismen var det vanligt att skriva om normbrytande ämnen som sexualitet. Som vi nämnt tidigare var Karin Boye en av författarna som ofta valde att skriva om detta. Karin Boye var homosexuell och under denna tiden var det inte så accepterat i samhället även om ämnet blivit mer uppmärksammat. I dikten skriver hon om sin inre resa och när kärlek inte blir besvarad. Vi se några tydliga drag från modernismen i texten. Ett exempel är hur Boye experimenterar med orden där hon låter läsaren tolka orden själva. På så sätt blir handlingen något läsaren kan uppfatta själv. Hon använder sig av metaforer i texten vilket resulterar till ännu en faktor till att läsaren själv kan tolka texten.

Sättet Karin skriver på förtydligar den normbrytande stilen. Vi anser att man ser tydligt att denna text är skriven under modernismen då hon använder sig av vulgära ord som”sväller, glider” i ett sammanhang där hon senare skriver ”ändå sitta kvar och bara darra”. Ur vårt perspektiv som inte upplevt livet i modernismen låter dessa ord och Karins stil som väldigt vågad.

Litteraturanalys - Viegre moderne

Uppdrag 4

” Vierge moderne” är en dikt skriven av Edith Södergran. Dikten skulle vi säga handlar om en stark och självständig kvinna som vill slå sig fri från den typiska och normativa kvinnan och de begränsningar som kommer med att vara kvinna. Den handlar om frihet och hyllning till andra kvinnor.  

Namnet ”Vierge moderne” kan på svenska översättas till Moderna jungfru. Av det namnet får vi förväntningarna av att dikten ska handla om en ung kvinna. Med detta, sammankopplat med våra kunskaper om modernismen kan vi anta att den också kommer att handla om sexualitet.

I första versen skriver Edith Sjögran “Jag är ingen kvinna. Jag är neutrum.” Med detta kan man tolka att diktjaget är trött på att vara kvinna och leva i ett patriarkat. Hon vill inte tillhöra något fack och de begränsningar det kommer med. Detta är typiskt för modernismen då det var en normbrytande tid och det var först nu kvinnorna började stå upp för sig själva. Under denna tiden började många kvinnor inse och sluta acceptera sin undergivenhet i samhället. Till exempel förväntades kvinnan vara hemma och sköta barnen och mannen skulle vara familjeförsörjaren. Det krävdes mycket uppståndelse och flera lagförändringar för att kvinnorna skulle få mer rättvisa förutsättningar.

Under modernismen var det vanligt bland författare att vilja skaka liv i folket och att röra upp känslor. Vi tror att denna dikt var av den typen. Att den inspirerade kvinnor och fick dem att tänka till. Tänka till på sin livssituation, arbetssituation och dess betydelse för samhället och sig själv.

Vi ser många typiska stildrag från modernismen. Språket blir ett redskap att beskriva den nya verkligheten, eller att se på den gamla med nya ögon. Bland annat så använder sig Edith av olika metaforer för diktjaget. Dikten är uppbyggd på anaforer dvs upprepningar av ”jag är” vilket är en stilfigur med stark slagkraft som tydligt förmedlar ett budskap. Ett annat känt exempel från modernismen där man använt sig av anaforer är Martin Luther King’s tal ”I have a dream”. Kanske blev det så berömt pga av att han använde sig av den stilfiguren.

Metaforer stöter vi på upprepade gånger i dikten, hela dikten är mer eller mindre uppbyggd på metaforer. T.ex ”jag är en skål för alla kvinnors ära” vi tolkar den versen som att hon vill hylla kvinnorna och dess betydelse. Vi fastnade för denna versen då den känns väldigt stark och speglar både diktens budskap och modernismen. ”Jag är en ingångsskylt till nya paradis” är en vers som kändes väldigt relevant med diktens namn ”Vierge moderne” eller ”Unga jungfru”. Vi tror att hon syftar på männens syn på unga kvinnor, att dem bara är en ingångsskylt eller med fulare ord ett ”sexobjekt”. Vi anser att det finns ett gammalt synsätt som än idag existerar i vårt samhälle om att det kan anses som en vinst för en man att få ta en kvinnas oskuld och att det är den främsta anledningen till att en kvinna blir intressant - ingångsskylt. Vad hon menar med ”paradis” skulle vi tro återigen handlar om männens synsätt på kvinnor, att en orörd kvinna är ett paradis.

Litteraturen under modernismen

Uppdrag 3

Hej!
Nu har det blivit dags för oss att fokusera på litteraturen och dess typiska drag under modernismen. Som vi nämnt innan förändrades litteraturen avsevärt under modernismen. Tidigare var strukturen på romanen och dramat logiskt och kronologiskt, detta kom sedan att ändras till det mer mytiska och drömartade. Under modernismen användes mer symboler och psykologiska inslag.

Vi återvänder hem till Sverige och år 1930. En ny sorts litteratur har utvecklats. Den stora förändringen är att författare uppkommer från olika samhällsklasser och utvecklar en ny sorts litteratur. Det krävdes inte längre en högre utbildning för att slå igenom som författare. Dessa författare var autodidakter vilket betyder att de var självlärda. Det ledde till att den ”nya” tidens författare inte hade samma förutsättningar på så sätt att dem saknade kontakt med förlag, tidningar eller annan kultur överhuvudtaget. Det som var speciellt för dessa författare var att de skrev ur ett arbetarperspektiv vilket gjorde att inte bara de högre samhällsklasserna kunde relatera till litteraturen.

Litteraturen var nu normbrytande och de nya författarna bröt mönstret kring skrivandet. Dikter behövde inte längre rimma eller ha versmått. Det blev modernt att bryta mot alla regler inom litteraturen. Varje författare hade sin egen stil vilket i sin tur ledde till större variation i böckerna. Bildspråk blev något många författare använde sig av för att utveckla sitt skrivande och göra det mer experimentellt. Ett exempel på hur bildspråket användes av Karin Boye är ”Stjärnorna svämmar över” och ”jorden brinner under smältande snö”. Idag vet vi att dikten handlar om obesvarad kärlek men innehållet är inte uppenbar för läsaren.

Man började experimentera med orden och testade att använda språket på ett nytt sätt. Språket användes för att måla upp bilder, man gav läsarna möjlighet att tolka själva vad orden skulle betyda.

Majoriteten av litteraturen under modernismen kretsade kring de olika -ismerna, dadaism, surrealism, symbolism och absurdism. Ismerna var nya sätt att skriva på och förhålla sig till som författare. Under denna tiden kom också nya teman i fokus, och det blev vanligt att bland annat ifrågasätta samhällets normer men också att skriva om människans inre och tidens funktion.

Något nytt med modernismen var att det blev vanligt att kvinnor skrev böcker. Tidigare skrev kvinnor under manliga pseudonymer, men när normerna nu bröts blev det möjligt för kvinnorna att träda fram i litteraturen. Några kända kvinnliga författare var: Virginia Wolf, Karin Boye och Selma Lagerlöf.

Som vi tidigare nämnt var modernismen en normbrytande tid, man började ifrågasätta vad sexualitet är och olika former att uttrycka sin sexualitet. Detta är Karin Boye ett föredöme för. Hon var själv lesbisk och skrev flera romaner om just lesbiskkärlek och andra normbrytande förhållanden. Detta är ”Kris” ett exempel på.

Källor: 

Nationalencyklopedin 2019-03/28 ”Modernismen” https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/modernism

Joni Stam 2012 ”Modernismen” från larare.at https://larare.at/svenska/moment/litteraturhistoria/modernismen/modernismen_fakta.html

Vi träffar Edith

Uppdrag 2

Hej!
Nu har vi precis anlänt till Västeuropa året är 1930 och modernismen är ett faktum. Modernismen vill radera de gamla tankarna från naturalismen. Nu var målsättningen att skapa nyare och mer modern litteratur som skulle spegla den moderna tid och livsstil som växte fram. Till våran förvånad är det inte helt olikt vår tid. Gatorna är upplysta, det finns bilar på vägarna och vi tror oss ha hört ett flygplan swisha förbi. Det märks tydligt att industrialiseringen har tagit fart men vi kan fortfarande se spår från världskriget som nyligen avslutades.

Vi stöter på en äldre dam vid namn Edith, som frågar vilka vi är. Vi berättar för henne att vi kommer ifrån 2000-talet och är här på besök för att lära oss om modernismen. Hon vill mer än gärna berätta om samhället och vi slår oss ner på ett lokalt café.

Edith berättar att i början av 1900- talet så kom nya idéer, man lämnade realismen och naturalismen där allt var väldigt fyrkantigt och verklighetsförankrat. Det var dags att börja tänka utanför ramarna! Konsten, litteraturen, arkitekturen och musiken var mer fri och sprakande. Man började gå utanför ramarna och slutade följa det riktlinjer som fanns. Författarna gick från att vara vetenskapsmän till konstnärer vilket öppnade upp nya möjligheter för att tolka och filosofera själva.

Ett annat stort genomslag som skett under Ediths tid är kvinnans genombrott i samhället. I Sverige 1921 skedde något historiskt, det var nämligen det året som kvinnorna fick rösträtt. Tidigare var deras röst inte värd någonting det här har vi Anna Lindhagen, Lydia Wahlström, Anna Whitlock och författaren Elin Wägner att tacka. De startade nämligen en föreningen som jobbade med ett intensivt påverkansarbete. De ordnade namninsamlingar, delade ut flygblad, skrev brev till kungen och höll föredrag. Föreningen inrättade till och med en kvinnornas "rösträtt dag" för att skapa uppmärksamhet för kampen.

Modernismen var en tid för normbrytande och inte nog med att kvinnan fick ta större plats i samhället utan det blev mer uppmärksammat att man kunde ha olika sexualiteter. Det skrevs mer om det i litteraturen och Edith berättar om hennes synsätt vilket förvånandevis inte var märkbart olikt vårt tankesätt om sexualitet och jämställdhet.

Edith fick en sorgsen min när hon började berätta om hur livet förändrades 1914 då kriget bröt ut. Hon beskriver hur konsten och litteraturen präglades av krigets sinnesförvirring. De livfulla och färgstarka verken blev mer mörka och dystra. Vi pratade lite mer med Edith men efter en stund var det dags för oss att åka vidare på vårt äventyr… Tack och hej leverpastej!



Källor:
Carl-Johan Markstedt, Sven Eriksson (2012-3/5) Svenska impulser 2

Linda Gustafsson, Uno Wivast (2006-05) Språket och berättelsen 2,  (s. 209, 243, 244)

Sofia Dahlquist (2019-5/3)
 ”Kvinnlig rösträtt i Sverige - hur gick det till?”, So-rummet.se, 
https://www.so-rummet.se/extra-fakta-artiklar/kvinnlig-rostratt-i-sverige-hur-gick-det-till