Vi träffar Edith

Uppdrag 2

Hej!
Nu har vi precis anlänt till Västeuropa året är 1930 och modernismen är ett faktum. Modernismen vill radera de gamla tankarna från naturalismen. Nu var målsättningen att skapa nyare och mer modern litteratur som skulle spegla den moderna tid och livsstil som växte fram. Till våran förvånad är det inte helt olikt vår tid. Gatorna är upplysta, det finns bilar på vägarna och vi tror oss ha hört ett flygplan swisha förbi. Det märks tydligt att industrialiseringen har tagit fart men vi kan fortfarande se spår från världskriget som nyligen avslutades.

Vi stöter på en äldre dam vid namn Edith, som frågar vilka vi är. Vi berättar för henne att vi kommer ifrån 2000-talet och är här på besök för att lära oss om modernismen. Hon vill mer än gärna berätta om samhället och vi slår oss ner på ett lokalt café.

Edith berättar att i början av 1900- talet så kom nya idéer, man lämnade realismen och naturalismen där allt var väldigt fyrkantigt och verklighetsförankrat. Det var dags att börja tänka utanför ramarna! Konsten, litteraturen, arkitekturen och musiken var mer fri och sprakande. Man började gå utanför ramarna och slutade följa det riktlinjer som fanns. Författarna gick från att vara vetenskapsmän till konstnärer vilket öppnade upp nya möjligheter för att tolka och filosofera själva.

Ett annat stort genomslag som skett under Ediths tid är kvinnans genombrott i samhället. I Sverige 1921 skedde något historiskt, det var nämligen det året som kvinnorna fick rösträtt. Tidigare var deras röst inte värd någonting det här har vi Anna Lindhagen, Lydia Wahlström, Anna Whitlock och författaren Elin Wägner att tacka. De startade nämligen en föreningen som jobbade med ett intensivt påverkansarbete. De ordnade namninsamlingar, delade ut flygblad, skrev brev till kungen och höll föredrag. Föreningen inrättade till och med en kvinnornas "rösträtt dag" för att skapa uppmärksamhet för kampen.

Modernismen var en tid för normbrytande och inte nog med att kvinnan fick ta större plats i samhället utan det blev mer uppmärksammat att man kunde ha olika sexualiteter. Det skrevs mer om det i litteraturen och Edith berättar om hennes synsätt vilket förvånandevis inte var märkbart olikt vårt tankesätt om sexualitet och jämställdhet.

Edith fick en sorgsen min när hon började berätta om hur livet förändrades 1914 då kriget bröt ut. Hon beskriver hur konsten och litteraturen präglades av krigets sinnesförvirring. De livfulla och färgstarka verken blev mer mörka och dystra. Vi pratade lite mer med Edith men efter en stund var det dags för oss att åka vidare på vårt äventyr… Tack och hej leverpastej!



Källor:
Carl-Johan Markstedt, Sven Eriksson (2012-3/5) Svenska impulser 2

Linda Gustafsson, Uno Wivast (2006-05) Språket och berättelsen 2,  (s. 209, 243, 244)

Sofia Dahlquist (2019-5/3)
 ”Kvinnlig rösträtt i Sverige - hur gick det till?”, So-rummet.se, 
https://www.so-rummet.se/extra-fakta-artiklar/kvinnlig-rostratt-i-sverige-hur-gick-det-till