Slutet på vårt äventyr

Hej hej! Nu börjar vår resa lida mot sitt slut och det har varit en minst sagt upplevelserik resa! Vi har lärt oss om modernismens för och - nackdelar. Vi är alla överens om att höjdpunkten med denna resan var att få träffa Edith, en så stark och karismatisk kvinna! Vi hoppas ni har tyckt det har varit kul och lärorikt att följa vårt äventyr! Puss och kram, skumbanan..

Värdet av litteraturhistoriska studier

- Har vår litteraturhistoria någon betydelse för oss idag? Varför/varför inte? På vilket  sätt?

Litteraturhistoria är väldigt viktigt för oss att studera. Genom att studera litteraturhistorien kan vi få förståelse för hur äldre litteratur påverkat dagens litteratur. Att förstå hur litteraturen utvecklas är viktigt eftersom man därför förstår hur vårt språk och syn på värderingar utvecklats genom åren, det leder också till att ens allmänbildning kommer att öka.

Äldre texter brukar ofta vara svåra att läsa och även förstå, genom att läsa äldre texter kommer ordförståelse, läsförståelse och ens intellektuella förmåga att öka vilket är väldigt bra att ha med sig i livet.

Vi kan lära oss väldigt mycket från gammal litteratur, till exempel kan vi lära oss från katastrofer som skett genom historien och på så sätt kan vi se till att de inte upprepar sig.

- Ska man läsa äldre litteratur i skolan? Varför/varför inte?

Det finns många anledningar till varför man ska läsa äldre litteratur i skolan. Dels för att eleverna kan utvidga sitt ordförråd men också för att öka sin förståelse för det äldre svenska språket. Det är dessutom viktigt för att man kan urskilja hur samhällen såg ut under de olika epokerna. Dels för att historien är något som vår generation kan lära sig av men också för att få ett större perspektiv hur samhällen såg ut under olika tider. Genom att läsa litteraturen som är skriven på den tiden får man insikt över hur samhället, tankesättet och vilka åsikter som skildrades under den tiden. Det leder till att generationer över vår tid kan lära sig av misstag som begicks under den tiden, vilket i sin tur leder till ett bättre samhälle idag.

Ett annat perspektiv till varför man ska läsa äldre litteratur i skolan är att eleverna kan utvidga sitt språk. Det svenska språket utvecklas hela tiden vilket både kan anses som positivt och negativt. Det är en faktor till varför det kan uppfattas som svårt att läsa äldre litteratur. Men att språket utvecklas är inte något vi kan stoppa. Om någon från modernismen hade uppfattat det sättet vi talade på hade den personen antagligen tycker att vi talar slarvigt och fult. Man får helt enkelt ett större perspektiv över hur språket utvecklas med tiden om man läser ett äldre verk och jämför med litteraturen idag.

Om man läser verk från till exempel modernismen får man insikt om hur samhället såg ut på den tiden och vilka samhällsproblem som existerade. Det leder till att man idag uppskattar det samhälle vi lever i idag till exempel om man kollar på kvinnans situation. Det syns i litteraturen genom att kvinnor kunde använda sig av manliga namn på deras verk.

Vad händer med vår läsförmåga när vi läser äldre text?

När vi läser äldre texter utvecklas vår läsförmåga. Detta då den nutida litteraturen har påverkats och utvecklats ur äldre verk. Detta gör att vi får mer förståelse för nutidens litteratur genom att läsa äldre texter.  Förutom detta få vi också ett större ordförråd när vi läser, vilket leder till en djupare förståelse för äldre ord och deras betydelse. Äldre böcker och texter innehåller ofta ett svårare och mer utmanande språk, så när vi läser dem lär vi oss att öka läshastigheten och öka förmågan att snabbare förstå de texter som innehåller ett enklare språk.

- Är det nödvändigt att kunna något om tiden för att verkligen förstå ett äldre litterärt verk?
Vi skulle vilja svara ja för att man får en helt annan förstående för texten och kan tolka budskapet kopplat till tidsepoken. Har man inte någon kunskap om epoken kanske man hade tolkat den på ett helt annat sätt, det behöver inte nödvändigtvis vara något negativt. Dock kan vi tänka oss att som författare vill man förmedla ett visst budskap så att folk ska kunna ta lärdom av det har man inte dem rätta förkunskaperna kan man lätt misstolka budskapet. T.ex så skrevs det under modernismen många verk om att det var dags för förändring. Idag lever vi i ett utvecklat samhälle och är väldigt öppensinnad men hade man tex läst ett verk om kvinnornas utsatta situation skriven under modernismen (vilket var vanligt för modernismen) för 15 år sedan så hade många säkert tagit illa upp och menat på att kvinnor inte alls varit utsatta och att dem endast är ute efter uppmärksamhet. Å andra sidan kan brist på förkunskaper leda till att man skapar sig en egen bild vilket också kan vara bra och lärorikt.

- Kan ni se spår av äldre litteratur i dagens samhälle och medieutbud? Sök bl.a. på Internet efter exempelvis recensioner, teater, film, litteratur och låtar.

Ja det är mycket vanligt att se äldre litteratur i dagens samhälle och även mycket populärt. Ett vanligt tema i filmer är förbjuden kärlek vilket vi också återfinner i gammal litteratur. Romeo och Julia är ett väldigt bra exempel på förbjuden kärlek. Många filmer idag har tagit inspiration från Romeo och Julia och den pjäsen spelas fortfarande än idag runt om i världen på teatrar. ”Maid Manhattan” är en film som släpptes på tvåtusentalet som just handlar om förbjuden kärlek. Andra exempel på kända verk som har blivit till film idag är Homeros kända verk Iliaden som blivit dramatiserad till filmen Troja. Game of Thrones är en väldigt känd serie idag och den tar väldigt mycket inspiration från medeltiden och hur det såg ut då. I serien blir det tydligt att de tagit inspiration från litteratur från medeltiden för att kunna återspegla miljön och hur människorna levde. Dagens litteratur är inte alltid återspeglad exakt som orginalverket. Det nya verket brukar vara mer modernt för att det ska bli mer anpassat till dagens litteratur.

Litteraturanalys - Odysseus

Uppdrag 4

James Joyce skrev år 1922 den moderna romanen Odysseus. Boken beskriver detaljerat ett dygn i Leopold Blooms liv, och börjar med hur han serverar frukost till sin fru Molly. Hela boken handlar om hur han besöker en kyrka, ett badhus och ägnar sig åt helt vardagliga saker.

I berättelsen får man ta del av alla huvudpersonens dagdrömmar, tankar och inre monologer. Detta beskrivs på vad man skulle kunna kalla ett kontroversiellt sätt eftersom författaren berättar om alla tankar, även de man vanligtvis inte delar med sig av till andra. För att beskriva detta använder sig Joyce bland annat av en berättarteknik som kallas “Steam of consciousness”. Denna teknik går ut på att endast beskriva den inre monologen som pågår i en persons huvud.

I de sista delarna av boken beskrivs reflektioner och händelser även ur Molly, Leopolds frus perspektiv. Under dessa femtio sidor använder sig inte författaren av ett enda skiljetecken, förutom punkten som avlsutar hela romanen. Under modernismen var det vanligt att författarna valde att bryta mot språkets strukturer och regler, precis som James Joyce gör när han väljer att skriva ett stort antal sidor utan varken punkter, bindestreck eller kommatecken.

Det var många idéströmmar som präglade litteraturen under modernismen, och Sigmund Freuds teorier inom psykologin var en av dem. Vi tror att dessa nya teorier inspirerade både författare, konstnärer och samhället i stort att få upp ögonen för och bli intresserade av psykologi. Att försöka återge människors tankar och inre monologer var ett vanligt tema, och detta är något som verkligen speglar författarens val av handling.

Litteraturanalys - En läkare på landet

Uppdrag 4

En läkare på landet- Franz Kafka

Berättelsen handlar om en läkare som i vinternatten blir kallad till en patient. Hans häst har precis dött i den kalla vinterkylan och han är beroende av en häst för att kunna ta sig till patienten. Som en sky från ovan kommer en dräng fram och erbjuder två starka hästar i utbyte mot hans tjänsteflicka Rosa. Läkaren protesterar men ger sig till slut iväg. När läkaren kommer fram träffar han pojken som till synes är helt frisk. Läkaren är på väg att ta på sig kappan när han inser ett stort sår med vita maskar vid pojkens höft och det är då läkaren inser  att pojken inte kommer att klara sig. Läkaren vill lämna pojken att dö, då pojken är utom räddning, men när han vill gå tvingas han stanna kvar då föräldrarna klär av honom och lägger honom i sängen bredvid pojken. Läkaren flyr sedan naken ut genom fönstret och försöker ta sig hem igen. Men hem kommer han aldrig. Läkaren rider hjälplös ut i den kalla snöstormen och hittar aldrig hem.

Kafka är en författare som skriver väldigt komplicerat och hans texter är svårtolkade och går att tolka på många vis. Ett av hans signum är hans sätt att skriva med symbolik och att ställa frågor till läsarna som de själva ska reflektera över. Att läsarna ska fundera över vissa frågor själva är väldigt typiskt modernism. ”En läkare på landet” startar på ett helt normalt vis och det känns som en väldigt realistisk situation. Situationen utvecklas sedan till att bli ett mardrömsscenario när läkaren tvingas stanna kvar och sedan yrar runt i vintern för evigt. Han skildrade realistiska personer och miljöer med mardrömsliknande scenarion. Kafkas texter skrevs ofta på just det viset, och han har själv berättat att många av hans berättelser är baserade på hans egna drömmar/mardrömmar. Novellen följer inte den dramaturgiska modellen utan den har ett ologiskt mönster precis som i en dröm. Att följa den dramaturgiska modellen var något som författarna under modernismen helst inte gjorde. Minnet och medvetandets funktion var vanligt att fokusera på under modernismen. Kafka 
är en av de författare som är mest känd för sina texter kring det ämnet.

Joni Stam 2012 ”Modernismen” från larare.at https://larare.at/svenska/moment/litteraturhistoria/modernismen/modernismen_fakta.html

Litteraturanalys - Ja visst det gör ont

Uppdrag 4

”Ja visst det gör ont” är en dikt skriven av Karin Boye. I praktiken handlar dikten om vad som händer med knoppar på våren. Hon skriver om olika årstider och vad som händer i naturen. Men eftersom texten är skriven under modernismen är den skriven på ett sätt som läsaren själv kan tolka texten på.

Ur en synvinkel kan dikten handla om obesvarad kärlek. Det är något som kännetecknar hela dikten och ett exempel på det är att Karin återkommande skriver ord som ”det gör ont” och ”det är svårt”. Å andra sidan kan dikten handla om Karins homosexualitet.Till exempel skriver hon ”Ja visst gör det ont när knoppar brister. Varför skulle annars våren tveka?”. Detta tyder på en inre kamp och man kan koppla smärtan av knoppar som brister till våren, som symboliserar framtiden, som tvekar.

Under modernismen var det vanligt att skriva om normbrytande ämnen som sexualitet. Som vi nämnt tidigare var Karin Boye en av författarna som ofta valde att skriva om detta. Karin Boye var homosexuell och under denna tiden var det inte så accepterat i samhället även om ämnet blivit mer uppmärksammat. I dikten skriver hon om sin inre resa och när kärlek inte blir besvarad. Vi se några tydliga drag från modernismen i texten. Ett exempel är hur Boye experimenterar med orden där hon låter läsaren tolka orden själva. På så sätt blir handlingen något läsaren kan uppfatta själv. Hon använder sig av metaforer i texten vilket resulterar till ännu en faktor till att läsaren själv kan tolka texten.

Sättet Karin skriver på förtydligar den normbrytande stilen. Vi anser att man ser tydligt att denna text är skriven under modernismen då hon använder sig av vulgära ord som”sväller, glider” i ett sammanhang där hon senare skriver ”ändå sitta kvar och bara darra”. Ur vårt perspektiv som inte upplevt livet i modernismen låter dessa ord och Karins stil som väldigt vågad.

Litteraturanalys - Viegre moderne

Uppdrag 4

” Vierge moderne” är en dikt skriven av Edith Södergran. Dikten skulle vi säga handlar om en stark och självständig kvinna som vill slå sig fri från den typiska och normativa kvinnan och de begränsningar som kommer med att vara kvinna. Den handlar om frihet och hyllning till andra kvinnor.  

Namnet ”Vierge moderne” kan på svenska översättas till Moderna jungfru. Av det namnet får vi förväntningarna av att dikten ska handla om en ung kvinna. Med detta, sammankopplat med våra kunskaper om modernismen kan vi anta att den också kommer att handla om sexualitet.

I första versen skriver Edith Sjögran “Jag är ingen kvinna. Jag är neutrum.” Med detta kan man tolka att diktjaget är trött på att vara kvinna och leva i ett patriarkat. Hon vill inte tillhöra något fack och de begränsningar det kommer med. Detta är typiskt för modernismen då det var en normbrytande tid och det var först nu kvinnorna började stå upp för sig själva. Under denna tiden började många kvinnor inse och sluta acceptera sin undergivenhet i samhället. Till exempel förväntades kvinnan vara hemma och sköta barnen och mannen skulle vara familjeförsörjaren. Det krävdes mycket uppståndelse och flera lagförändringar för att kvinnorna skulle få mer rättvisa förutsättningar.

Under modernismen var det vanligt bland författare att vilja skaka liv i folket och att röra upp känslor. Vi tror att denna dikt var av den typen. Att den inspirerade kvinnor och fick dem att tänka till. Tänka till på sin livssituation, arbetssituation och dess betydelse för samhället och sig själv.

Vi ser många typiska stildrag från modernismen. Språket blir ett redskap att beskriva den nya verkligheten, eller att se på den gamla med nya ögon. Bland annat så använder sig Edith av olika metaforer för diktjaget. Dikten är uppbyggd på anaforer dvs upprepningar av ”jag är” vilket är en stilfigur med stark slagkraft som tydligt förmedlar ett budskap. Ett annat känt exempel från modernismen där man använt sig av anaforer är Martin Luther King’s tal ”I have a dream”. Kanske blev det så berömt pga av att han använde sig av den stilfiguren.

Metaforer stöter vi på upprepade gånger i dikten, hela dikten är mer eller mindre uppbyggd på metaforer. T.ex ”jag är en skål för alla kvinnors ära” vi tolkar den versen som att hon vill hylla kvinnorna och dess betydelse. Vi fastnade för denna versen då den känns väldigt stark och speglar både diktens budskap och modernismen. ”Jag är en ingångsskylt till nya paradis” är en vers som kändes väldigt relevant med diktens namn ”Vierge moderne” eller ”Unga jungfru”. Vi tror att hon syftar på männens syn på unga kvinnor, att dem bara är en ingångsskylt eller med fulare ord ett ”sexobjekt”. Vi anser att det finns ett gammalt synsätt som än idag existerar i vårt samhälle om att det kan anses som en vinst för en man att få ta en kvinnas oskuld och att det är den främsta anledningen till att en kvinna blir intressant - ingångsskylt. Vad hon menar med ”paradis” skulle vi tro återigen handlar om männens synsätt på kvinnor, att en orörd kvinna är ett paradis.

Litteraturen under modernismen

Uppdrag 3

Hej!
Nu har det blivit dags för oss att fokusera på litteraturen och dess typiska drag under modernismen. Som vi nämnt innan förändrades litteraturen avsevärt under modernismen. Tidigare var strukturen på romanen och dramat logiskt och kronologiskt, detta kom sedan att ändras till det mer mytiska och drömartade. Under modernismen användes mer symboler och psykologiska inslag.

Vi återvänder hem till Sverige och år 1930. En ny sorts litteratur har utvecklats. Den stora förändringen är att författare uppkommer från olika samhällsklasser och utvecklar en ny sorts litteratur. Det krävdes inte längre en högre utbildning för att slå igenom som författare. Dessa författare var autodidakter vilket betyder att de var självlärda. Det ledde till att den ”nya” tidens författare inte hade samma förutsättningar på så sätt att dem saknade kontakt med förlag, tidningar eller annan kultur överhuvudtaget. Det som var speciellt för dessa författare var att de skrev ur ett arbetarperspektiv vilket gjorde att inte bara de högre samhällsklasserna kunde relatera till litteraturen.

Litteraturen var nu normbrytande och de nya författarna bröt mönstret kring skrivandet. Dikter behövde inte längre rimma eller ha versmått. Det blev modernt att bryta mot alla regler inom litteraturen. Varje författare hade sin egen stil vilket i sin tur ledde till större variation i böckerna. Bildspråk blev något många författare använde sig av för att utveckla sitt skrivande och göra det mer experimentellt. Ett exempel på hur bildspråket användes av Karin Boye är ”Stjärnorna svämmar över” och ”jorden brinner under smältande snö”. Idag vet vi att dikten handlar om obesvarad kärlek men innehållet är inte uppenbar för läsaren.

Man började experimentera med orden och testade att använda språket på ett nytt sätt. Språket användes för att måla upp bilder, man gav läsarna möjlighet att tolka själva vad orden skulle betyda.

Majoriteten av litteraturen under modernismen kretsade kring de olika -ismerna, dadaism, surrealism, symbolism och absurdism. Ismerna var nya sätt att skriva på och förhålla sig till som författare. Under denna tiden kom också nya teman i fokus, och det blev vanligt att bland annat ifrågasätta samhällets normer men också att skriva om människans inre och tidens funktion.

Något nytt med modernismen var att det blev vanligt att kvinnor skrev böcker. Tidigare skrev kvinnor under manliga pseudonymer, men när normerna nu bröts blev det möjligt för kvinnorna att träda fram i litteraturen. Några kända kvinnliga författare var: Virginia Wolf, Karin Boye och Selma Lagerlöf.

Som vi tidigare nämnt var modernismen en normbrytande tid, man började ifrågasätta vad sexualitet är och olika former att uttrycka sin sexualitet. Detta är Karin Boye ett föredöme för. Hon var själv lesbisk och skrev flera romaner om just lesbiskkärlek och andra normbrytande förhållanden. Detta är ”Kris” ett exempel på.

Källor: 

Nationalencyklopedin 2019-03/28 ”Modernismen” https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/modernism

Joni Stam 2012 ”Modernismen” från larare.at https://larare.at/svenska/moment/litteraturhistoria/modernismen/modernismen_fakta.html